Hur kan det vara så himla kul att hålla på hela tiden, så att vi glömmer bort förmiddagskaffe och lunch. Vi betade av massor av kartonger, flyttade hyllor, flyttade tillbaka hyllor, skruvade ner lampor, skruvade upp lampor, ibland på samma plats, röjde i garaget, bar ut en soffa, bar ut ännu en soffa och fick faktiskt lite ordning på livet. Pianot var supertungt, vi flyttade det två meter och det tog två timmar. Nu är det på plats och kommer inte att flyttas igen.

Vi var också en förmiddagstur upp till Anita som äger Pellasvägen 6, vårt sommarhus. Hon håller på och rensar ut för att lämna över om en knapp månad. Vi gick gränspromenad, tittade ner i den gamla brunnen, gick försiktigt på det svajiga ladugårdsgolvet och vi fick med oss tre resärsängar hem, för kommande gäster.

Det blev en sen torskmiddag och som tur är, ingen VM-hockeymatch för Sverige idag. Jag packar min lilla röd resväska, packar ner deklarationen för att lämna den på måndag och jag vet inte riktigt om jag ser fram emot att vara i Stockholm i fyra dagar. Men det finns många fina, nära kära, att träffa. Och så är det en hel jobb. Troligtvis en massa jobb. Men det ordnar sig. Tåget går vid fyrasnåret imorgon så det blir bra.

Den allra första helgdagen hemma på tu man hand, utan gäster och utan måsten. Vid morgonmötet bestämde vi att alla bokkartonger ska packas upp, Uffes skrivbordsplats ska bli klar, vi ska påbörja inplockning i alla skåp och garderober i tvättstugan och vi ska börja att sätta upp tavlor. Åååh härligt!! Det är lite snö på gräsmattan och en temperatur runt plus sju. Perfekt väder för innefix.

Böcker och skrivbordsplats var klara till lunch. Lite pussel med alla sladdar till dator och skrivare. Lite pyssel med min garderob fylld med dukar och så fick vi till det med de första tavlorna. Så fort en tavla sitter på väggen så kommer känslan av ”här bor faktiskt vi”. ”Butch Cassidy och Sundance Kid” fick hedersplats vid nya skrivbordsplatsen och Mount Everest-tavlan strax intill.

Strax efter 18 var arbetsdagen slut och vi packade vår korg, tog med en extra filt och flyttade ut till vårt lusthus för fredagens Dry Martini. Vi tände vår neonlampa och vi njöt. Strax efter första perioden i Sveriges första VM-hockeymatch kom en fantastisk solnedgång. Luften färgades svagt rosa och solens sista strålar stannade kvar en extra stund. Hur det går i hockeymatchen vet vi ännu inte. Vi vet att  TV4 play premium inte är så tokigt när man inte har några vanliga kanaler.

Den något kortare arbetsveckan är över. Gårdagens vackra snöande övergick i regn, i ett ihärdigt regnande. Och det är Valborgsmässoafton. Det betyder att det är den sista april och att vi nu bott här vår första månad. En evigt lång tid. En tid fylld av nya upplevelser, av dagliga aha-upplevelser och hela tiden med frågeställningen ”är detta verkligen sant, är det på riktigt?” Och det är på riktigt och det känns helt fantastiskt.

Det är så tyst, en stor ljusgrå hare springer snabbt förbi. Vi lägger in nya vedträn i den öppna spisen. Vi går sakta över det vackra trägolvet, stannar till vid den vackra sovrumsdörren, står stilla vid de försiktigt uppstickande krokusarna, dricker en bitsk Belhaven under taket vid hängmattehuset. Jag har sökt och googlat men ännu inte hittat något ord för ett hus som detta. Så vi kallar det hängmattehuset eller huset med trädgårdsrummet och det extra sovrummet.

Vi har firat in våren idag även i skolan. Jag höll mitt första vårtal och när barnen sjöng vårsånger på Orsamål fick jag rysningar. Så vackert i duggregnet. Här hemma hade Uffe haft besök av Nils, tidigare ägare av Pellasgården. Han hade en överraskning till oss. I södra Ockrasjön, uppdragen på land, låg en röd eka. Den tillhör numera oss och Nils berättar, att i Ockrasjön finns det gott om gäddor.

Det är valborgseld borta vid Bystugan men vi väljer att vara hemma. Uffe lagar god mat och vi öppnar en mörkt röd Amarone. Vi har gott om ved till vår egen eld.

Vår veranda på baksidan av huset är inte färdig. Inga möbler är ens tilltänkta, den platsbyggda grillen bara finns där och idag bar Uffe dit en solstol åt mig för att jag skulle kunna njuta av kvällssolen. Trött efter många möten på jobbet, trött efter budgetgenomgång och lätt matt av shopping på Biltema i Mora på vägen hem. En kratta och två räfsor. Det var med andra ord en vanlig tisdag. Uffe fick till sitt platsbyggda skrivbord en trappa ner samt besökte vår egen banktjej på Leksands Sparbank. Det är lite annorlunda än att ha en fiktiv person på SEB, som kanske är där ibland. Vår Maria är väldigt mycket på riktigt, vilket innebär att livet blir klart mycket lättare att administrera.

Ikväll ska vi ställa fram vår bruna och vår grå soptunna. Den bruna rymmer hushållssopor och töms var fjortonde dag. Den grå ska innehålla hushållssopor vilket enligt Rättviks sopbestämmelser är t.ex. kuvert, CD-skivor och blöjor. Den töms en gång varje månad men det blir inte så mycket hushållssopor. Papper och plast ska vi lämna själva till sopstationen som ligger nedanför Ovanmyra.Kanske lägger vi lite fel nu i början. Det gör vi säkert.

 

 

Jag satt vid mitt skrivbord i söndagsskymningen. Det blånade över bergen och på ängen nedanför mitt fönster leker tre rådjur tafatt. De nafsar efter varandra och de verkar outtröttliga i sin leklust. Vi har haft en lång söndag. Sen frukost och resterna av lördagskrysset. Vi tog sedan bilen tvärs över 301:an till Styggforsen för att visa vännerna den trolska ravinen och det smala, vilda vattenfallet. Av den snö och is som fanns när vi var där senast, hade nästan allt smält bort. Kaffestugan var fortfarande vinterstängd så vi tog ut kaffe och kakor hemma i trädgården istället. Solen var skön och varm så vi dukade även upp lunch på trädgårdsverandan. Det blev kantig spagetti med kyckling.

Cilla och David begav sig hemåt och vi tog cyklarna till Lenåsens bystuga. Det var årsmöte i Bysamfälligheten och årsmöte i Bystugans samfällighet. Så det var dags att träffa våra nya grannar i mer formella sammanhang. Ett tjugotal bybor anslöt sig och vi blev alla presenterade för varandra. I Bysamfälligheten togs beslut kring ny styrelse och nya åtaganden. Därefter serverades kaffe och kaka och sedan var det Bystugans tur. Den samfälligheten har en mängd aktiviteter som midsommarfirande, valborgsfirande, julgran i december, städning vid bystugans damm, försäljning av vykort och vandring på ängarna med blomstertema. Det kom även en ung man från kommunen som informerade om blivande fibernät. Kommunen ansvarar och bekostar ett sånt nät fram till byn förutsatt att hälften av byborna är intresserade av att ansluta sig. Därefter bekostar man själv kabeln fram till sitt hus. Kostnaderna man minimeras om grävning och andra praktiska arbetsuppgifter kan utföras på egen hand. Uffe anslöt sig till ”fibergruppen”, inte för att gräva i första hand, utan för att delta i bildandet av en fiberförening och arbete för att snabba på processen.

Fyra timmar senare rullade vi hemåt nerför vår backe. Vi njöt av rådjurens lek och la oss relativt tidigt.

 

 

 

Det var en lång och innehållsrik vecka. Och nu väntar en något kortare men lika innehållsrik helg. På lördagsmorgonen träffade vi de andra medlemmarna i Rättviks golfklubb för årets första städdag. Det känns viktigt och spännande att få tillhöra en golfklubb som inte drivs av storskalighetstänket, som min tidigare klubb Unipeg. Det blev mest fönsterputs för min del, Uffe skurade utemöbler, borstade stenplattor och dammsög i herrarnas omklädningsrum. Det bjöds på kaffe och stora smörgåsar och stämningen var på topp. Många såg fram emot att få spela på banan. Jag träffade Marianne, ordförande i damkommittén som glatt bjöd in till säsongens första träff med teknikträning, kaffe och smörgås samt visning av Abacus vårkollektion.

Vi var klara strax före lunch och då rullade Cilla och David in på parkeringen i sin röda Saab. Det är deras första besök här hos oss och det känns lite overkligt att de besöker oss här, just för att vi bor här nu. Vi åt en god lunch på Sjövillan, det var helgbuffé med sill, både fisk och kött samt en fluffig äppelpaj.

Eftermiddagen ägnade vi åt gott bubbel, upphängning av sommargrinden, fastskruvande av handtag på presentskottkärran och funderingar kring vilken sorts buskar som var på väg upp. Rabarbern var på god väg, vi tror vi hittade en syrén och vi har definitivt tre vinbärsbuskar. Vi vände sedan på det tunga fågelbadet. Duggregnet kom, ingen vacker solnedgång ikväll, så vi flyttade in till brasan, Malbecvinet och kvällsmys. Trivsamt med goda vänner i vårt nya liv.

Vi sov i Stockholm åtta nätter. Jag tänkte vid flera tillfällen att jag skulle skriva i vår Lenåsenblogg och berätta hur det kändes att vara hemifrån och ändå hemma. Men det blev inte av, det kändes inte relevant och det kändes inte rätt. Det var bra dagar. Uffe åkte till Skåne för att spela golf med sina ”Skånemästarvänner”, och det gick som han önskade. Han vann det prestigefyllda priset som Skånemästare och vi får se var denna pokal ska finna sin plats, någonstans i trappan en trappa ner och på vårt nedre plan tror jag. Jag jobbade som vanligt, åt middag på stan med goda vänner och ägnade en orimlig tid åt budgeten som skulle var klar på fredagen.

Men så fick vi åka hemåt igen. Uffe hämtade mig på torsdag eftermiddag på Sveavägen utanför Systembolaget. Just inhandlat god öl och gott Malbec till vännerna som kommer i helgen. Bilturen upp gick i etapper, motorn blev för varm så vi fick köra av i Tierp och fylla på vatten, samma historia i Falun och sedan klarade vi oss ända fram. Det blir en servicekostnad i maj för byte av delar i motorn. I Falun storhandlade vi på Ica Maxi, frysmat till vår enormt stora frys och god mat till helgen.

När vi svängde av i Bjursås var himlen magiskt vacker. Och vi följde solnedgången ända fram till att vi stängde av motorn, bar in alla väskor och stängde dörren om oss. Vi var hemma igen. Äntligen. Det infinner sig ett lugn och en ro. Vi åt goda räkor, rostade bröd och drack en god Sauvignon Blanc från Marlborough. Pausen i Stockholm är över och nu får vi vara hemma i drygt tio dagar.

Det var också välbekant att vara tillbaka i skolan i Orsa. Fredagsmys på förmiddagsrasten, ett klassrumsbesök, lunch med pojkarna i årskurs sex och så ledningsmöte med på Orsa skola med Orsas rektorer. Det känns rätt och bra. Det finns en tydlig riktning mot god kvalitet och ett spännande kommande läsår.

Vid tre så lämnade jag skolan, femton kilometer till Mora och jag besökte Norets köpcentrum för första gången. Här finns Ica Maxi, Mio, Rusta, Jula och Biltema samt några andra mindre affärer. Jag köpte en hålsåg, inte så himla lätt, några dynor till lusthuset, tvättmedel och tre par trädgårdshandskar, handskarna kostade 29 kronor. Hem strax före fem. Vi packade korgen, njöt av fredagens Dry Martini i lusthust där vi hälsade på Bosse, granne från Ovanmyra, som strosade förbi. Sedan middag med tända ljus, en brasa i den öppna spisen och så gör vi kväll. Helgen kommer att bjuda på en bukett av mångfald. Cilla och David kommer, golfklubben har vårstädning och vi har möte med föreningen i Lenåsen. Spännande.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi är tillbaka i Stockholm igen. Vi lämnade Lenåsen sen eftermiddag i onsdags och körde via middagsstopp utanför Hofors till Kista. Stopp på Coop för inköp av frukostmat samt diverse middagar för vår vecka här i stan. När vi tog hissen upp och låste upp lägenheten infann sig en underlig känsla. Var är vi? Varför är vi här? Var är alla möbler och alla våra saker? Det var ödsligt och väggarna vittnade om tavlor som hängt där länge, heltäckningsmattor berättade en historia om tidigare garderober och bokhyllor. Men det känns okej, det känns bra att även lämna lägenheten i ett långsamt tempo. Vi har köket med matbord och stolar och vi har vårt sovrum med varsin säng. Vincent kom för att sova över och vi letade fram en extrasäng i förrådet som vi ännu inte packat. Det är som att vara på semester, fast hemma.

Det var riktigt roligt att komma till jobbet i Mälarhöjden, nästan som semester, när man känner till allt och allt är som hemma. Inga oklarheter och hundra koll på alla detaljer. Sen har veckan flutit på. Idag konferens i stan med lunch på Boquerian i Mood Gallerian, inte tokigt. En Smithwicks på Bishops Arms och så middag vid matbordet i köket. Uffe spelade golf i Botkyrka och fick till det trots ganska uselt väder.

Nu stannar vi här till torsdag och vi har våra förråd att packa. Uffe reser till Skåne för Skånegolf och jag jobbar på som vanligt. Det är annorlunda att vara här och det känns märkligt att just detta vanliga är annorlunda.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det är tredje veckan som jag åker till jobbet i Orsa. Tredje veckan och femte dagen. Det har ju varit lite påskhelg och semester emellanåt. Det var frost imorse och det låg ett svagt silverskimmer över gräset. Det tog en stund att skrapa bilen men sen var det en behaglig tur. Räknade till tre bilar som åkte i min riktning och elva i motsatt, plus en skolbuss. Så det är inte mycket trafik jag möter på mina 55 minuter i bilen. Vid sju lyssnar jag på nyheterna, sedan lite ”vinyl” och ganska ofta skruvar jag ner ljudet och bara njuter av tystnaden. Strax efter Skattungbyn tar jag vänster vid Stackmora, då kommer jag till skolan via Turistvägen. Från den är det en magisk utsikt över Orsasjön, därav namnet tror jag. Just nu bryts isen upp och hela sjön skiftar i olika blå nyanser. Jag var tvungen att stanna bilen och ta en bild så ni kan se hur vackert skolan ligger ovanför sjön.

Idag var det en heldag i skolan med telefonpyssel, uppgradering av mitt iphonekonto, samtal med min nya skolsekreterare och avslutningsvis lärarmöte med en mängd punkter. En lika stillsam hemresa och det är en lycka att slå av bilmotorn, kliva ur bilen och bara andas ren och frisk luft. Uffe mötte med tänd brasa, sen lagade han till kotletterna från Orsas saluhall och vi fick en stund framför vår Apple-TV med gårdagens ”Mästarnas mästare”.