Midsommaren är förbi. Arbetet i Stockholm är avklarat och semesterveckorna har äntligen börjat. De är inte så många till antalet, men det får gå det också. Värmen har kommit, om än inte för att stanna, men väl för att njutas av. I vår trädgård är det grönare än grönast. Stackars Mc Culloch får gå för högvarv och smörblommorna i gräsmattan växer upp snabbare än Uffe hinner klippa. Sakta men säkert reder vi ut vad det är som växer. Det är en snöbollsbuske vid lusthuset, det är en gigantisk schersmin vid baksidan av garaget och det är dagliljor på gång. Pionknopparna är stora och av syrénerna är det endast norrlandssyrénen som blommar. Vi har, tror vi, funnit akleja, funkia, lammöra, löjtnantshjärta och mossflox. Det är en daglig lycka att se allt som växer. Jag plockar in blå iris och vita nyponrosor från vårt sommarhus. Jag tror det är blåklint vid ladan men kanske kan tistlar ha liknande blommor, vem vet.

Hela veckan har vi haft besök av Vincent och Izabella. Det har varit långa härliga dagar fyllda av gemenskap, glädje, lite gnäll, massor av mys och mest glädje att få vara tillsammans. Vi har tillbringat tre hela dagar vid Sinksjöns bad. Det är känt för sitt kalla vatten men med plus trettio i luften är det ganska skönt med en simtur i plus nitton. Barnen bodde i vattnet och dök från trampolinen och hoppade från tre meter. De blev vänner med en mängd ungdomar från trakten. Härligt!! På torsdagskvällen var det grillmiddag vid badet och det blev lång kö till grillarna. Vi åt gott marinerat kött och potatisgratäng, allt tillagat av Sinksjöcampingens egen grillkock.

Veckan gick fort och det var snart dags för barnen att ta tåget åter till Stockholm. Här hemma fick vi besök av Anders och Lotta som var på väg till ett kalas i Vikarbyn. Vi avnjöt en god lunch tillsammans och när de rest vidare så la sig tystnaden. Vi tog paus från alla måsten, invigde hängmattan och bara gjorde ingenting. En vacker kväll med en enkel middag på altanen. Fåren strosar utmed staketet och vi har nästan fyra lediga dagar innan nästa gäng gäster kommer.

Vi har förberett oss inför midsommarhelgen. Vi har storhandlat, bäddat i både gästrum, sommarhärbret och i vårt gamla hus. Vi har tagit emot gäster både med riksfärdtjänst, med tåget vid Rättviks station och med bil. Alla barn och barnbarn har anlänt och svärmor är på plats i sitt eget rum. SMHI varnar för regn och rusk och låga temperaturer. Uffe klipper gräsmattan flera gånger och jag rensar ogräs och ansar rabatter. Letar fram lämpliga recept och längtar.

Det är midsommarafton! Det är sol!! Det är helt ofattbart men solen kikar fram och det är blå himmel och vi kan sitta utomhus och äta lunch. Sill, lax, prinskorvar, potatissallad med färskpotatis, rostbiff och kalkon. Kall öl och gott rött vin. På eftermiddag blir det min nybakade jordgubbs- och rabarbertårta. Den är en total katastrof till utseendet men den smakar gudomligt gott. Sen är det firande vid Boda gammelgård. Det går ett tåg av spelmän och bybor i vackra folkdräkter genom Boda Kyrkby. Det är majstångsresning och det är precis så högtidligt och mäktigt som jag hoppats på. Män i vackra rockar och hatt reser stången till ortens spelemän. Sen dansas det i ring och vi drar oss så småningom hemåt.

Det är midsommardagen! Det är sol!! Vem kunde tro att vi skulle kunna sitta ute och äta frukost och leka i gräset? Vi firar Leonas treårsdag och hon får ett golfset av Fia som farfar glatt hjälper henne med. Hon får en gunga utav oss som hon vägrar att befatta sig med. Hon är en  bestämd liten dam. Strax före lunch ger sig fiskarna iväg. Det är Uffe, Micke, Vincent och Chantal som åker till Södra Ockran för att lägga i vår eka och prova fiskelyckan. Den är inte så god men de har en fin tur ute på sjön. När de kommer tillbaka är det dags att gå ner till Lenåsens bystuga för midsommarfirande. I Dalarna firar man i dagarna fyra och nu är det vår tur. Uffe är med och reser majstången och kvinnorna spelar folkmusik på sina fioler. Det är en hel del folk och vi dansar precis som dagen innan. Leona uppskattar särskilt mycket den avslutande ”raketen”.

Hemma i huset förbereder vi kvällens middag. Efter bubbel ute på altanen i kvällssolen blir det lågtempererad asiatisk lax med gott ris samt Sauvignon Blanc och Chablis. Kvällen är lång liksom midsommarhelgen.

Det blev drygt tio dagar i Stockholm. Knappast någon lugn och ro och definitivt ingen tid till varken vila eller reflektion. Däremot mängder av härliga möten med vänner, kollegor och både och

• det allra sista rektorsmötet med Pysslingen med en härlig promenad runt Skansen, underbar lunch på Solliden och ett fint tack av min chef
• en underbar sommarkväll på Långbro värdshus med bubbel i trädgården, god mat och ännu ett tack från mina Lögarebergskollegor – nu får jag hoppas att allt jag fick, också växer här hemma i Lenåsen
• en fantastiskt fin sommardag hos Lasse och Ninni i Ekolsund med massor av goda vänner, varmt bastubad och dopp i kyliga Mälaren
• en morsdagsuppvaktning hos min svärmor med alla barnen, både stora och små – tack för den vackra klänningen och den kärleksröda pelargonen
• ett morsdagsbesök vid graven
• en massa pyssel hemma innan fotografering, inför lägenhetsförsäljning
• en oerhört god middag på Nybrogatan med Fia och Anil och en sovaövernatt för att det var så tomt och ensamt hemma
• och maken tog en båttur med KGH-vännerna runt Kungsholmen
• skolavslutning i skön sommarvärme med utsikt över Mälaren och ett sorgset farväl
• en sista AW med Monika som också lämnar Pysslingen, på Medborgarplatsen i gassande sol
• en vacker dag i trädgården på Ingarö, för att fira Evas födelsedag

och en bilresa hem igen i spöregn …

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Vi har en helg utan gäster och en lördag helt utan några åtaganden. Jag sover länge, Uffe hämtar tidningen i brevlådan och kommer med frukost på sängen. Vi tänder en brasa och det regnar ute. Det regnar ganska så ihärdigt. Men har man en trädgård som finns så nära inpå, så känns det ändå fantastiskt att få ägna några eftermiddagstimmar där, trots regn och rusk. Jag planterar kryddorna från Stackmora trädgård, jag sår frön till framtida ruccolaplantor, jag petar ner några solrosfrön, sätter frön för luktärter vid det gamla husets spaljé och krasse vid farstubron till stora huset. Uffe krattar nedfallna grenar och rensar i hängrännorna. Vi skriver sedan i vår fina trädgårdsloggbok, att hängrännorna borde vi rensat för flera veckor sedan. Jag tar bort elaka brännässlor och maskrosor så att de inte hinner slå ut i blom.

Vi är ganska så regnvåta när vi kommer in och hänger våra blöta kläder på strecket nere i tvättstugan. Mera eld i brasan och en mojito med egna myntablad från kryddlandet. Sen jobbar Uffe med att förbereda fibermötet i bysamfälligheten imorgon. Han pratar med kommunens kontakt som gärna samtalar länge trots att det är lördag. Tänk tanken i Stockholm, att en tjänsteman diskuterar arbete en lördag eftermiddag med en kommuninnevånare. Så är det kväll, tacos och en god Rioja. Mer ved i brasan. Och det regnar fortfarande lika ihärdigt.

 

 

Det är en vanlig fredag men ändå en speciell dag. Efter frukosten åker vi tillsammans till Rättvik. Vi träffar den äldre mannen, mäklaren Erik Thors på Leksands sparbank. Det är dags för oss att skriva på alla papper kring vårt nya sommarhus, fastigheten vägg i vägg.

Ett rött torp från 1920 med en enorm fallfärdig lada och en ansenligt stor tomt. En tomt med plats för ett eventuellt framtida krocketspelande. Vi skriver under, vi betalar för oss och vi är lyckliga ägare till något nytt ochs pännande. Ägare till något som kräver stora arbetsinsatser och mycket tanke. Men som samtidigt bara kan få vara och så får vi se när och hur vi ska anfäkta detta nya åtagande.

Vi låser upp, vi vandrar genom det nästan tomma huset. Den förre ägaren har lämnat några få möbler och på övervåningen hittar vi några gamla LP-skivor. Vi går runt huset och går in i den stora ladan. Den hade sin glansperiod för ganska länge sen. Vi kan se var korna stod och vi kan se att det funnits liv och rörelse. En gammal takbox, några flytvästar, en gammal våg, massor av spadar och krattor och krukor, gamla fönster och halvihopsjunkna hyllor. Något tagna av situationens allvar stänger vi dörrarna och går hem till oss. Det är inget som kräver akuta insatser.

Vi väljer fredagsrutinerna och packar korgen för fredagsdrink i lusthuset. Det är mörka moln bortom bergen och innan vi hunnit avsluta drinken så kommer ovädret. Det åskar, blåser och haglar. Då drar vi filtarna närmare om oss i lusthuset och stannar en extra stund.

 

Varje dag händer det saker i vår trädgård. Det växer så att jag nästan kan höra det. Några växter är bekanta men de flesta är helt okända. Jag känner igen häggen som blommar, doftar och brer ut sig. Jag känner igen syrénens löv och dess knoppar. Vi är ännu i ovisshet om vilken färg blommorna kommer att ha. Med hjälp av goda vänners trädkunskaper slog vi fast att det är en anrik Ornäsbjörk som växer vid vårt lusthus. Vinbärsbuskarna är översållade av knopp, om man nu säger knopp…. Jag kan se att det blir två sorters vinbär. Rabarbern breder ut sig mer för varje dag, den är nästan i blomning och jag tror att jag ska skära av blomstängeln. Det står så i en av mina trädgårdsböcker. I rabatten under sovrumsfönstret växer det gigantiska ormbunkar som till och med förvillat sig ut på gräsmattan. Det ser ut som hel ormbunksarmé som är på frammarsch. Kan det vara spjutbräken?

På mitt arbete i Orsa så har vi haft två ledningsgruppsdagar. Vi har varit i det vackra gamla huset, som inrymmer Orsa musikskola och ungdomens hus. Intressanta och härliga dagar. På kvällen avslutade vi med ett besök i Kalle Moraeus tält och tv-inspelningen ”Moraeus med mera”. Med filtar lånade från kommunhuset höll vi värmen. De flesta bidrag framfördes två gånger och behållningen var Tomas di Leva och Jon Henrik Fjällgrens musik. Jag tror inte jag syns på tv när programmet väl sänds. Vi satt ganska långt bak.

Utmed Turistvägen, vid en av de vackra byarna, ligger Stackmora trädgård. Det är en stor handelsträdgård med ett rikt utbud av varierade växter. De har en rosenträdgård, flera stora växthus och det är bara så svårt att välja. Jag handlade blommor till amplarna i lusthuset, en mörkröd petunia för att pryda utanför garaget och så lite kryddor, mynta, vitlök och rosmarin. En vacker, härdig murgröna fick också följa med hem.

 

Det blev nästan fem lediga dagar. Inte så hundra procent vilsamma men härligt underbara med både dotter, son och sonson i huset. Vi tog lugna, försiktiga turer med bilen, vi fyllde på nytt kylarvatten och kunde köra några mil till. Bilen är i behov av service, så det ska den få i storstaden kommande vecka.

Vädrets makter var endast med oss korta stunder men vi kunde avnjuta några förmiddagstimmar i solen med lördagsfrukost och lördagskrysset. Lite fint väder var det också när vi strosade genom hagarna och hälsade på fåren. Regnade gjorde det när vi besökte vår röda eka, det kändes inte lockande att lägga i den i sjön.

Styggforsen fick besök av oss. Lite fler turister än vid tidigare visiter men lika trolskt vackert och mäktigt som vanligt. Jag skaffade också bibliotekskort på Rättviks bibliotek i det vackra kulturhuset. Kan vara bra att ha, om inte annat till hösten, när trädgårdsarbetet minskar. I trädgården rensade vi i syrénhortensian och gladdes åt att både gräslök och rabarber redan går att skörda.

På lördagskvällen kom Uffe hem från vårgolfen med ett ”närmast hål-pris” och vi premiärgrillade i vår platsbyggda grill på altanen, inte så lättgrillat, så vi behöver mer övning och kanske till och med lite riktig eld i luckan under grillen.

Söndag lunch åkte vi åter till storstaden. Det regnade ordentligt och vi tog ett snabbstopp på Mc Donalds i Valbo köpcentrum. Lägenheten var lika ödslig som tidigare men med nya fina golv och nymålade väggar kändes det nästan som att flytta in på hotell. Uffe hämtade hem en gammal tv från labbet och vi möblerade biosalong i vardagsrummet. Det funkade bra inför finalen på hockey-VM.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Första långa ledigheten på ganska så länge. Och då tänker jag både på ledigt från skolan i Stockholm, skolan i Orsa och uppackning av kartonger. Bara sådär ledig, ledigt med stort L. Maken lämnade huset i tidig morgonstund medan daggen ännu låg kvar i mina nyss utslagna daggkåpeblad. Det är vårgolf i Wredaholm, en bit söderut.

Jag låg kvar länge i sängen, åt en sen frukost, fyllde och tömde diskmaskinen, bytte plats på två tavlor och njöt en kort stund på altanen med en kopp kaffe. Lite kyligt är det men ändå lite sol.

Strax efter fem kommer dottern med rälsbussen från Borlänge. Då blir det fyra hela L-dagar. Underbart.

En dryg vecka har gått sedan mitt senaste inlägg. Efter en tågresa från Rättvik, på ett överfyllt tåg, kändes det märkligt tyst att kliva in i den tomma lägenheten och återigen vara tillbaka i Stockholm. Det blev fyra hektiska och intensiva arbetsdagar, en ny skolskylt till skolan, en middag med kära vänner och ett besök hos Fia på hennes fina kontor på Riddargatan. En god middag hann vi också med. Träffade sonen vid ett par korta tillfällen och även målarna som ska fräscha upp vår lägenhet. Det kan behövas. När samma tavlor suttit på väggarna i drygt 22 år så märks det när de inte finns där längre.

På torsdagskvällen tog jag ett eftermiddagståg hemåt igen. Betydligt färre resenärer och en skön känsla av att åka åt rätt håll. Uffe mötte vid tågstationen och hemma i huset var allt sig likt. Fler tavlor var på plats, madrasser och täcken var inköpta inför helgens öppna hus och en fanatstiskt fin vedkorg, tillverkad av Lenåsens egen tusenkonstnär Knuts Hans, fick jag i hemkomstpresent. Den är vackert målad av Aina, också från byn. Knuts Hans hade också varit här med enormt lass fin ny björkved. Det fyllde hela vårt vedförråd och kommer säkert att räcka hela vintern.

I fredags började dagen tidigt på skolan i Orsa och det var några möten, planeringsdiskussioner och en hel del mail att svara på. Åkte hemåt relativt tidigt på eftermiddagen och hann hjälpa Uffe att räfsa i duggregnet samt att rensa bort fjolårets vissna grenar i rabatterna.

Lördag morgon, blå himmel och sol. Vi har bjudit in till ett öppet hus och vi gladde oss åt de som kom. Katrin, Lasse, Ninni, Efwa, Lisa, David, Ann, Jörgen, Per, Barbro, Peter, Ingrid, Janne och Git. Fantastiskt roligt att ni ville komma och dela vår glädje över vårt nya hem. Tack också för alla fina presenter som vi fick. Vi hade verkligen vädrets makter med oss och kunde njuta i trädgården både av bubbel och lunch. Framåt kvällen åkte några hemåt och vi fick sex nattgäster kvar. Vi tände eld i brasan, fixade lax i ugnen och klockan var över midnatt när vi alla drog oss tillbaka till våra sovrum. David och Lisa invigde sängarna i lillstugan och Katrin i vårt ”hängmattehus”. Vi hade garderat oss med nya värmefläktar och sömnen hade varit god.

Söndagen började sent och vi åt en lång frukost till brasans sprakande och regnet som slog mot fönstret. Jag skjutsade Katrin till tåget och de andra åkte hemåt. Det är tomt nu i huset och vi diskar lite, plockar undan och njuter av en stilla sen eftermiddag. Det blir rester till middag, räkor och lax från gårdagen.

Detta bildspel kräver JavaScript.