Det är en mulen augustisommardag, dagen efter en riktigt varm och skön +25 lördag. Vi jobbar i trädgården. Rensar i de ogenomträngliga syrenhortensiasnåren, slår med lie utanför vedboden och rycker upp de envisa brännässlorna. Allt växer, allt blommar och det är både högsommar och början av höst. Det är ännu inga gula löv men det är något som känns i luften. Vår humle är uppäten av små gröna humlelarver och kirskålen är väl under uppsikt men definitivt inte bortrensad.
I våra pallkragar växer plocksallad, potatis och persilja bäst. De frön från förra årets morots- och rödbetsfröpåsar gillade tydligen inte att vara ett år gamla. De visar sig inte ovanför jorden på något sätt. Bärbuskarna växer magnifikt. Vi får mängder av röda och svarta vinbär, krusbären är många och hallonen likaså. Vi har också plockat tre omgångar med fläder och fryst in flädersaft i mängd. Det känns magiskt att använda vårt eget. Det är fortfarande en obekant och ny känsla.
Under sommaren har vi haft besök av familjen, av vänner både från Stockholm och Finland, av kusiner och av dotterns vänner. Många fina stunder har vi njutit vid vårt hölider. Våra nya utemöbler är en glädje där. Kryddlandet som blev en sandlåda är också en glädje för vårt yngsta barnbarn.
Pellasgården 