Högsommar i trädgården. Det betyder mycket grönska, en gräsmatta som behöver ständig, eller i varje fall ganska ofta, klippning. Det är ogräs som breder ut sig, humlen växer oerhört och tyvärr har den drabbats av hungriga larver. Bladen ser ut som spindelväv. Jag har fått tips att skaka om plantan samt att spreja den med både chili, vitlök och såpa. Men det känns lite som att det är för sent.

De ohanterliga ölandstokarna utanför härbret som jag klippte ner i våras har nu tagit sig och är gröna och fina. De växer som bara den. Detta ingrepp har gett plats och utrymme även för de blommor som tidigare bara levt i ölandstokens skugga.

 

 

Mina fina lila alliumplantor, Purple sensation, har blommat över och pryder nu som sin plats inomhus med sina märkliga blomställningar.

 

 

 

De två dahliaplantor som vi köpte på Levins i Övre Gärdebyn växer över förväntan. Jag tror att min tveksamhet över dahlior har bleknat. De är vackra i sin prakt och ändå, enkelhet.

Den ros som följde med oss hit från storstaden dog under vintern. Vi har nu ersatt den med en ”Rosa Rugosa Louis Bugnet”, den har rosaröda knoppar och är vit som utslagen blomma.

Högsommar innebär ju att en stor del av trädgårdens blomning är över. Det gäller bl.a. hägg, syrén och pion. Vår mäktiga schersmin fäller blomblad men doftar fortfarande ljuvligt när man passerar på väg ut från gårdstunet.

Och slutligen grönsakslandet. Våra pallkragar är överfulla och nästa år får de bli fler i antal. Frö får också sås betydligt glesare. Sånt tror jag kallas för nybörjarmisstag och är ju som tur är enkla att rätta till. Vi får se om potatisen invaderar sallads- och morotslandet en mörk natt.