Det är en vanlig fredag men ändå en speciell dag. Efter frukosten åker vi tillsammans till Rättvik. Vi träffar den äldre mannen, mäklaren Erik Thors på Leksands sparbank. Det är dags för oss att skriva på alla papper kring vårt nya sommarhus, fastigheten vägg i vägg.

Ett rött torp från 1920 med en enorm fallfärdig lada och en ansenligt stor tomt. En tomt med plats för ett eventuellt framtida krocketspelande. Vi skriver under, vi betalar för oss och vi är lyckliga ägare till något nytt ochs pännande. Ägare till något som kräver stora arbetsinsatser och mycket tanke. Men som samtidigt bara kan få vara och så får vi se när och hur vi ska anfäkta detta nya åtagande.

Vi låser upp, vi vandrar genom det nästan tomma huset. Den förre ägaren har lämnat några få möbler och på övervåningen hittar vi några gamla LP-skivor. Vi går runt huset och går in i den stora ladan. Den hade sin glansperiod för ganska länge sen. Vi kan se var korna stod och vi kan se att det funnits liv och rörelse. En gammal takbox, några flytvästar, en gammal våg, massor av spadar och krattor och krukor, gamla fönster och halvihopsjunkna hyllor. Något tagna av situationens allvar stänger vi dörrarna och går hem till oss. Det är inget som kräver akuta insatser.

Vi väljer fredagsrutinerna och packar korgen för fredagsdrink i lusthuset. Det är mörka moln bortom bergen och innan vi hunnit avsluta drinken så kommer ovädret. Det åskar, blåser och haglar. Då drar vi filtarna närmare om oss i lusthuset och stannar en extra stund.